Wolcott - testa din kroppstyp

 Skriv ut sidan
  - Är du en Protein-, Kolhydrat- eller Blandtyp?

 

”Det är viktigare att känna till vilken typ av patient som har
en sjukdom, än att känna till vilken typ av sjukdom en patient har.”
Hippokrates

Vi människor är olika. Länge trodde myndigheter och experter att man kunde ge samma hälso-budskap till alla. Men om man tänker närmare på detta kan man förstå att det inte kan fungera. Vi människor ser olika ut. Vi är långa, korta, tjocka, smala. En del har långt tunt hår, andra har tjockt, lockigt. En del är blåögda, andra brunögda. En del äter vid stress, andra slutar att äta. Vissa personer går upp i vikt när de är ledsna, andra går ner i vikt. Vi tänker olika. om oss själva och om världen i sin helhet. Vi är helt enkelt olika. Eftersom vi är så olika till det yttre, är vi förstås också olika till det inre. Det betyder att en del tål viss mat bättre än andra.
Vi presenterar här ett test, som ger dig information om du är en protein-, kolhydrat- eller en blandtyp. Det betyder att du får reda på hur mycket proteiner du behöver äta i förhållande till fett och kolhydrater. Resultatet av det här testet är ovärderligt. För om du är en Protein-typ och äter för mycket kolhydrater kommer du så småningom att känna dig trött, svag och nedstämd, även om du äter näringsriktigt. Din kropp behöver nämligen mera protein (fisk, kött, ägg, sojaprodukter). Om du, däremot är en Kolhydrattyp och äter för mycket protein, ja, då händer samma sak. Fast tvärtom. Är du en Blandtyp så ligger du någonstans mitt emellan.
Det är ett ganska omfattande test som tar lite tid att genomföra. I frågorna kommer du ofta bli ombedd att skilja på vad du faktiskt vet om dina matvanor och vad du trots allt blir sugen på. Försök att ta dig tid att svara så sanningsenligt som möjligt. För dina svar är grunden till vilken typ du visar dig vara och för att du ska må som bäst behöver svaret bli så rätt som möjligt. Så ta chansen och ta reda på hur just din kropp fungerar och mår allra bäst.
Testet är ursprungligen utarbetat av William Wolcott och omarbetat av näringsterapeut Johanna Falk. Det är översatt av Marianne Wilöf.
Att finna sin kroppstyp är egentligen en urgammal kunskap. Det beskrivs första gången i den del av de gamla Veda-skrifterna från år 5000 f Kr som idag blivit känd under namnet Ayur Veda. Inom Ayur Veda kallas grundtyperna för Vata, Pitta och Kapha. Detta kroppstyps-tänkande togs sedan över av grekerna när de talade om sangvinikern, pyknikern och flegmatikern som delvis ligger till grund för modern medicin.


Instruktion      
Testet består av 52 frågor.
För varje fråga skriver du ner ditt svar i svarsformuläret.
Exempelvis om svar A stämmer bäst överens på fråga 1 så markerar
du detta i A-kolumnen för fråga 1 i svarsformuläret.		      
Personlighet      
l. Människor är olika med mer eller mindre framträdande personlighetsdrag.
Hur skulle du bäst beskriva dig själv?
A
B
C
A. Jag drar mig lite undan, är introvert och kan hålla mig för mig själv.      
B. Jag är ganska normal, varken introvert eller särskilt utåtriktad.      
C. Jag brukar vara utåtriktad och social.      
       
Känslor      
2. Ibland har vi fullgoda skäl till att bli arga. Men vissa personer blir lätt irriterade eller arga, kanske till och med dagligen. De här personerna verkar påverkas av vad de har ätit – eller inte ätit. Hoppa över den här frågan om du inte upplever irritation eller ilska som har med mat att göra.
A
B
C
A. Om jag redan känner mig arg, verkar det som om jag blir ännu argare om jag har ätit kött eller fet mat.
     
B. Ibland verkar det som om min ilska försvinner när jag äter, oavsett vad jag äter.
      
C. Jag märker hur mitt dåliga humör blir bättre när jag äter något tungt och fett som kött.      
       
3. En del personer blir lättare oroliga och ängsliga än andra. Dessa känslor kan både öka och minska beroende på vad de äter. Svara inte på den är frågan om du inte känner att maten kan påverka dina känslor.
A
B
C
När jag känner mig orolig:      
A. lugnar frukt och grönsaker ner mig.
      
B. nästan allt jag äter hjälper mig att lindra min oro.      
C. tung, fet mat får mig må bättre och lindrar min oro      
       
4. Depression kan orsakas av så mycket. Men ibland kan depressionen förvärras av något du äter. Om du brukar drabbas av depressioner och har känt av ett samband med mat, ringa in det som passar bäst på dig.
A
B
C
A. Jag verkar känna mig mera deprimerad när jag ätit kött och fet mat
(och mindre när jag ätit frukt och grönsaker).		      
B.      
C. Jag verkar känna mig mera deprimerad efter det att jag ätit frukt och grönsaker
(och mindre när jag ätit kött och fet mat).		      
Matvanor      
5. Beroende på kropps-typ har vi olika känslor kring mat. En del personer är mycket fokuserade på mat. De tänker – långt i förväg - på vad de ska äta nästa måltid. De tycker om att prata om mat, särskilt om vad de tycker om eller inte tycker och berättar gärna om fantastiska måltider. Man skulle kunna kalla dem ”leva-för-att-äta-typer”. Andra tänker aldrig på mat och glömmer ibland bort att äta. De betraktar snarare mat som livets oundvikliga nödvändighet. Att behöva äta är jobbigt nog, men att tala om mat är att spilla tid. De är ett slags ”äta-för-att-leva-typer”. Hur är det för dig?
A
B
C
A. Jag bryr mig inte om mat; jag glömmer ibland bort att äta. Jag tänker sällan på mat. Jag äter mera för att jag behöver och inte för att jag vill.      
B. Jag tycker om mat och tycker om att äta. Jag hoppar sällan över en måltid.      
C. Jag älskar mat och älskar att äta. Mat är en viktig del i mitt liv.      
       
6. Hur ofta äter du varje dag? Svaret på den frågan bör spegla ditt behov av mat. För maximal energi behöver en del personer äta mer än tre gånger om dagen. För andra räcker det med två gånger och för ytterligare några är två gånger för mycket. Hur ofta behöver du äta för att känna att du får optimal ork och energi?
A
B
C
A. 2 till 3 måltider per dag och något mellanmål.      
B. 3 måltider per dag, men sällan något mellanmål.      
C. 3 måltider om dagen eller mer och mellanmål, gärna lite kraftigare.      
       
7. En del personer märker knappt om de hoppar över en måltid. Andra personer mår inte bra om de hoppar över något mål; då sänks energin dramatiskt. Vad händer med dig om du inte äter på fyra timmar eller mer, eller helt enkelt hoppar över att äta?
A
B
C
A. Det spelar inte så stor roll. Jag glömmer ofta att äta.      
B. Jag mår kanske inte som bäst, men det är inte något stort problem.      
C. Jag mår inte bra, känner mig irriterad, trött, orkeslös, nedstämd.      
       
Måltidens storlek      
8. De flesta äter minst tre måltider per dag. Men mängden mat vid varje mål kan variera. Vissa tar om flera gånger. Andra äter lite, men känner sig mätta ändå. Om du känner dig osäker på frågan, tänk så här: När du äter på restaurang eller hos vänner, äter du mer, mindre eller ungefär lika mycket som andra?
A
B
C
A. Jag äter inte särskilt mycket; jag blir fort mätt.      
B. Jag äter nog varken mer eller mindre än andra.      
A. Jag äter vanligtvis stora portioner mat, ofta mer än andra.      
       
Aptit vid frukost      
9. Aptiten varierar från en person till person. Naturligtvis kan aptiten också variera från dag till dag, men vad som efterfrågas här är hur det oftast brukar vara. ”Normal” hunger här är att vara hungrig morgon, middag, kväll, men inte på ett extremt sätt åt något håll.
A
B
C
Min aptit vid frukosten är:      
A. Svag, eller obefintlig.      
B. Normal. Tänker varken på den som stark eller svag.      
C. Tydlig, stark eller medelhög.      
       
Aptit vid lunch      
10. För vissa personer kan aptiten variera under dagen. För andra är den mer eller mindre konstant under dagen. Ringa in det svar som bäst beskriver hur det oftast är för dig.
A
B
C
Min aptit vid lunchen är:      
A. Svag, eller obefintlig.      
B. Normal. Tänker varken på den som stark eller svag.      
C. Tydlig, stark eller kraftig.      
       
Aptit vid middag      
11. Många personer är allra hungrigast vid middagen. Hur är din aptit vid middagen jämfört med din aptit vid andra tidpunkter på dagen? Välj det svar som bäst beskriver din aptit vid middagstid.
A
B
C
Min aptit vid middagen är:      
A. Svag, eller obefintlig.      
B. Normal. Tänker varken på den som stark eller svag.      
C. Tydlig, stark eller kraftig.      
       
Kött      
12. Rött kött kan vara hälsosamt för vissa. Hur känner du dig när du har ätit rött kött?
Tänk efter hur det känns i kroppen när du ätit rött kött och inte vad du tycker om det.
A
B
C
A. Det drar ner min energi och mitt välbefinnande. Kan få mig att känna mig nedstämd eller irriterad.      
B. Jag märker ingen särskild reaktion.      
C. Jag mår betydligt bättre efter en måltid med rött kött.      
       
13. Med kött menas skinka, korv, bacon eller lax. Hur känner du dig när du har ätit något av dessa till frukost i jämförelse med då du inte har ätit något av dem?
A
B
C
A. Jag mår bättre om jag inte äter det till frukost. Jag känner mig tröttare, lat, arg eller irriterad. Kan också känna mig törstig eller att jag tappar min energi under förmiddagen.      
B. Det påverkar mig inte.      
C. Jag känner mig mycket bättre: jag får mer energi, mer uthållighet och klarar mig ofta fram till lunch utan att bli hungrig.
      
       
14. Med kött avses i denna fråga nöt- eller lammkött. Hur känner du dig efter att ha ätit kött till lunch i jämförelse med att inte äta det?
A
B
C
A. Jag mår bättre om jag inte äter det till lunch. Jag känner mig tröttare, lat, arg eller irriterad. Kan också känna mig törstig eller att jag tappar min energi under eftermiddagen.      
B. Det påverkar mig inte.      
C. Jag känner mig mycket bättre: jag får mer energi, mer uthållighet och klarar mig ofta fram till middagen utan att bli hungrig.
      
       
15. Med kött menas nötkött eller lamm. Hur känner du dig när du har ätit något av dessa till middag i jämförelse med då du inte har ätit något av dem?
A
B
C
A. Jag mår bättre om jag inte äter det till middag. Jag känner mig tröttare, lat, arg eller irriterad. Kan också känna mig törstig eller att jag tappar min energi under kvällen.      
B. Det påverkar mig inte.      
C. Jag känner mig mycket bättre: jag får mer energi, mer uthållighet och klarar mig ofta fram till sängdags utan att bli hungrig.
      
       
Hunger      
16. Att känna sig hungrig kan utlösa alla möjliga olika känslor, alltifrån att man då och då känner att det är dags att äta till att man mår illa. Hur är dina hungerskänslor?
A
B
C
A. Jag blir sällan riktigt hungrig eller har svaga hungerskänslor. Jag kan lätt gå långa stunder utan att äta eller kan lätt glömma bort att äta.      
B. Jag har en normal hungerskänsla som uppstår vid de tider då jag brukar äta.      
C. Jag känner mig ofta hungrig och behöver äta regelbundet och ofta. Jag kan ha starka hungerskänslor.      
       
Fet mat      
17. I motsats till vad många tror så är inte fet mat fel mat för alla. Vissa behöver faktiskt mera fett än andra. Hur känner du inför fet mat? Svara inte som du tror är rätt; svara som du innerst inne känner. Tycker du om – eller tycker du inte om – fet mat?
A
B
C
A. Jag tycker inte om fet mat.      
B. Det kan vara gott med lite fet mat.      
C. Jag älskar fet mat och skulle gärna äta mera om jag visste att det var bra för mig.      
       
18. Att tycka om att äta fet mat är en sak. En annan är hur du mår när du ätit det. Notera att denna fråga handlar om hur du känner dig efter att du ätit en måltid som innehåller mycket fet mat. Välj det svar som bäst motsvarar hur du känner dig efter en måltid med mycket smör eller grädde.
A
B
C
A. Det drar ner min energi och mitt välbefinnande. Jag känner mig trött eller för mätt och kan ha svårt att smälta maten.      
B. Det påverkar mig inte särskilt.      
C. Det ökar mitt välbefinnande. Jag mår bra, känner mig energisk och tillfredställd. och lämnar mig med en känsla: Oh, vad gott jag har ätit.      
       
Smaker      
19. De flesta av oss tycker om att äta sötsaker då och då. Den här frågan handlar inte om du tycker om att äta sött eller ej, utan hur du reagerar när du äter enbart sött (kakor, godis).
A
B
C
A. Sötsaker påverkar inte mig negativt ens om det är det enda jag äter. Oftast känner jag mig tillfredställd efter att ha ätit något sött.      
B. Jag mår inte alltid bra av att bara äta något sött och det stillar inte min hunger.      
C. Jag mår sällan bra av att äta sötsaker utan att jag ätit något annat till eller före. Det ger mig ofta en obehaglig känsla eller skapar ett behov att äta mer.      
       
20. Vissa saltar gärna sin mat lite extra; medan andra inte bryr sig särskilt mycket om salt. Oavsett om du anser att salt är bra för dig eller inte, hur känner du inför den salta smaken?
A
B
C
A. Jag tycker att maten ofta är för salt eller jag vill endast ha maten lätt saltad.      
B. Jag brukar inte tänka på om maten är för salt eller inte.      
C. Jag älskar salt och kan längta efter det. Jag saltar gärna lite extra på min mat.      
       
21. Vissa personer älskar och behöver äta citronjuice, yoghurt, vinäger med mera. Andra tycker direkt illa om det. Hur beskriver du dig själv?
A
B
C
A. Jag tycker generellt inte om syrlig smak.      
B. Jag har ingen särskild längtan efter det som är syrligt.      
C. Jag tycker mycket om och kan längta efter mat med syrlig smak.      
       
Frukost      
22. En del säger att frukosten är dagens viktigaste mål. Men i själva verket är det så att vad du än äter och när du än äter, är maten viktig, eftersom den påverkar hur du mår. Vilken typ av frukost ger dig mest energi, mest välbefinnande och tillfredsställer din hunger längst?
A
B
C
A. Antingen ingen frukost eller något lätt som frukt och/eller rostat bröd eller flingor och/eller mjölk eller yogurt.      
B. Ägg, rostat bröd, frukt.      
C. Något tungt som ägg, bacon eller korv, rostat bröd.      
       
Lunchen      
23. Om du äter fel mat till lunch ökar sannolikheten att du måste äta något under eftermiddagen. Istället för att känna dig produktiv är det möjligt att du känner dig så trött att du knappt orkar hålla ögonen öppna. Då är det lätt att ta till kaffe eller godis för att komma igång. Om du skulle välja att äta en vegetarisk sallad till lunch, vilken effekt skulle det ha på din produktivitet under resten av dagen?
A
B
C
A. Jag skulle klara mig bra på den lunchen.      
B. Jag skulle klara mig, men det är inte den bästa maten för mig.      
C. Inte så bra. Jag skulle känna mig antingen trött och sömnig eller nervös och irriterad.      
       
24. Hur mår du om du äter fruktsallad till lunch?
A
B
C
A. Jag mår bra och håller mig mätt fram till middagen.      
B. Jag mår ganska bra, men jag behöver ett mellanmål under eftermiddagen.      
C. Jag mår inte bra av det. Jag blir sömnig, seg, sur, irriterad under eftermiddagen och behöver absolut äta ett mellanmål före middagen.      
       
Middag      
25. Rätt mat vid middagen kan ge god energi och få dig att må bra under hela kvällen. Fel mat kan få dig att känna dig utmattad; som en säck potatis. Vad mår du bäst på till middag?
A
B
C
A. Något lätt som kycklingbröst utan skinn, ris, sallad, kanske en liten efterrätt.      
B. Det mesta jag äter fungerar fint för mig.      
C. Jag mår absolut bättre på en kraftig måltid.      
       
26. Tänk dig att du är ute och kör bil mitt i natten. Du har inte ätit på länge och är ordentligt hungrig. Du vet att du måste äta något som ger dig tillräckligt med energi för att orka fortsätta din körning. Vilken av följande tre menyer väljer du?
A
B
C
A. Meny 1. Kycklingbröst med ris, sallad och äpplekaka.      
B. Meny 2. En combi-meny som består av lite från båda menyerna 1 och 3      
C. Meny 3. En gryta med kött, morötter, lök och potatis serverad med sås och bröd samt en ostkaka till efterrätt.      
       
Efterrätt      
27. De flesta tycker om det söta; men inte hur mycket som helst och inte när som helst. Vad har du för allmän känsla för efterrätter efter en måltid?
A
B
C
A. Jag älskar sötsaker och/eller känner ofta ett behov av något sött i samband med en måltid för att känna mig nöjd.      
B. Jag tycker att det är gott att äta efterrätt emellanåt, men jag kan lika gärna vara utan.      
C. Jag är inte särskilt förtjust i efterrätter. Jag tycker bättre om något salt eller fett (som ost, chips, popcorn) efter måltiden.      
       
28. Vilken efterrätt tycker du allra bäst om? Även om du inte är så förtjust i efterrätter, vad skulle du välja om tvingades välja något? (Glass finns medvetet inte med, eftersom de allra flesta tycker om glass, oberoende av sin kropps-typ.)
A
B
C
A Kakor, kex, frukt, pajer, godis.      
B. Inga favoriter. Jag skulle välja olika varje dag.      
C. Tyngre, lite fetare typ av efterrätt som cheesecake, bakelser, tårta.      
       
Mellanmål      
29. Utgå i denna fråga från att du äter tre mål mat om dagen. Behöver du då vanligen äta något mellanmål. Eller klarar du dig på dessa tre mål och känner sig alert hela dagen?
A
B
C
A. Det händer sällan eller aldrig att jag äter mellanmål.      
B. Det händer att jag vill ha ett mellanmål.      
C. Jag behöver ofta äta mellan målen.      
       
30. Ett bra mellanmål skall ge dig energi och välbefinnande, samtidigt som det ska dämpa din hunger. Det ska inte skapa ett behov av att också äta något sött. Med detta i ditt bakhuvud, vilket av alternativen beskriver bäst ditt val av mellanmål.
A
B
C
A. Jag äter sällan mellanmål, men om jag gör det vill jag gärna ha något sött.      
B. Jag äter mellanmål ibland och klarar mig bra på det mesta.      
C. Jag behöver absolut ett mellanmål om jag ska hålla mig pigg. Jag klarar mig bättre på proteiner och fett (kött, kyckling, ost, ägg eller nötter) än vad jag gör på sötsaker.      
       
31. Om du är hungrig, skulle du då kunna tänka dig att dricka ett glas fruktjuice? Tillfredsställer det din aptit för stunden och får dig att känna dig nöjd till nästa måltid? Eller får du motsatt känsla?
A
B
C
A. Det ger mig energi och näring och håller mig nöjd till nästa måltid.      
B. Det är OK, men är inte mitt favoritmellanmål.      
C. Känns inte bra. Det kan få mig att känna mig illamående, skakig, orolig eller nedstämd.      
       
Energi      
32. Mat är människans bensin. Men mat påverkar människor på olika sätt. Vilken sorts mat ger dig snabb och varaktig energi?
A
B
C
A. Spannmål, frukt, kakor eller godis ger mig energi som varar.      
B. Vilken mat som helst ger mig energi som varar.      
C. Kött eller fet mat med ris potatis eller pasta som komplement ger mig energi som varar.      
       
33. Vilken typ av mat gör dig trött?
A
B
C
A. Kött eller fet mat drar lätt ner min energi och får mig att känna mig trött.      
B. Ingen mat får mig att känna mig trött för någon längre stund.      
C. Frukt, godis och kakor ger mig först en kick; sedan tappar jag min energi igen.      
       
34. Viss mat stärker uthålligheten, annan mat försvagar den. Vilken typ av mat ökar din uthållighet?
A
B
C
A. Lätt mat som kyckling, fisk, frukt, grönsaker och nötter.      
B. Alla typer av nyttig mat.      
C. Tung, fet mat.      
       
Äta före sänggående      
35. Att äta något innan man går och lägger sig gör att vissa personer sover bättre, medan det för andra är störande. För ytterligare en del personer är det en fråga om vad de äter. Och så finns det personer som inte alls kan äta innan de går och lägger sig.
A
B
C
Om jag äter något innan jag går och lägger mig:      
A. stör eller fördärvar det min sömn.      
B. det verkar inte ha någon betydelse.      
C. då somnar jag lättare.      
       
Favoritmat      
36. Tänk dig att det är din födelsedag och det finns inga regler eller restriktioner vad gäller maten. Din uppgift är att koppa av och unna dig själv det allra godaste. Om du går till en överdådig buffé, vad skulle du välja?
A
B
C
A. Jag skulle välja lättare mat som kyckling, kalkon, lätt fisk, sallader, grönsaker och ta några smakbitar från olika efterrätter.      
B. Jag skulle välja en kombination av mat från A och C.      
C. Jag skulle välja tung, fet, kraftig mat som rostbiff, Biff Stroganoff, revbensspjäll, lax, potatis, lite grönsaker eller kanske en liten sallad med vinägrett-dressing eller blue cheese; till efterrätt cheesecake eller ingen efterrätt.      
       
Klimat      
37. Klimat, temperatur, miljö – allt kan påverka vårt välbefinnande, energinivåer, produktivitet och humör. En del trivs i hettan, andra känner sig bara trötta av hettan. En del får energi när det är kallt, medan andra bara väntar på sommaren. Vissa personer verkar inte påverkas nämnvärt av klimatet. Välj det som passar bäst in på dig.
A
B
C
A. Jag trivs bäst i varmt klimat. Står inte ut med kylan.      
B. Jag trivs bäst i temperaturer mellan 15 och 25 grader Celcius.      
C. Jag trivs bäst i kallt klimat. Har svårt att tåla hettan.      
       
Hår, hud, naglar      
38. En del personer har problem med sin torra hud som spricker utan någon anledning. Typiskt är att det händer på fingertoppar eller på fötter, särskilt på hälarna. Problemet kan uppstå under hela året, men kommer oftare under vintern.
A
B
C
A.      
B.      
C. Jag har en tendens att ha problem med torr hud som spricker.      
       
39. En del personer har en klar, nästan genomskinlig hy. Andras hy är matt, blek och glåmig. De allra flesta har en hy som är något mitt emellan. Hur ser din hy ut?
A
B
C
A. Matt, blek och glåmig.      
B. Medelmåttig      
C. Klar, genomskinlig,      
       
40. När hårbotten fjällar bildas mjäll. Om du har en tendens till mjäll, markera svaret.
A
B
C
A.      
B.      
C. Jag har ibland problem med mjäll.      
       
41. Naglarna på fingrarna har många egenskaper; storlek, form, tjocklek, yta etc. Den här frågan rör bara naglarnas tjocklek. Hur skulle du karaktärisera dina naglar?
A
B
C
A. Mina naglar är tjocka, starka, hårda.      
B. Mina naglar verkar genomsnittliga, är varken särskilt starka eller svaga.      
C. Jag har mjuka, svaga naglar som lätt går av.      
       
Vikt      
42. När du äter mat som inte passar din typ, kan det hända att den maten inte tas upp som energi av kroppen utan lagras som fett. Markera det påstående som stämmer bäst på dig vad gäller att gå upp i vikt?
A
B
C
A. Kött och fet mat gör att jag går upp i vikt.      
B. Jag går upp i vikt om jag äter för mycket över huvud taget och inte motionerar.      
C. Jag går upp i vikt om jag äter för mycket bröd, pasta, och vitt bröd och sötsaker      
       
Utseende      
43. Ansiktsfärgen beror på en kombination av hyns tjocklek och blodcirkulationen. Hur skulle du beskriva din ansiktsfärg?
A
B
C
A. Jag är blekare än de flesta.      
B. Jag har normal färg.      
C. Jag har mera färg än de flesta.      
       
44. De flesta upplever någon gång i livet att ögonen känns torra, eller att de producerar alltför mycket vätska. Men de flesta personer är på det ena eller det andra sättet. Vilket beskriver dig bäst?
A
B
C
A. Mina ögon blir lätt torra      
B. Jag märker varken det ena eller det andra.      
C. Mina ögon vätskar sig lätt.      
       
Mental aktivitet      
45. Vilken typ av energi behöver du för att hålla sinnet klart och fokuserat. Vilken typ av mat försämrar din koncentrations-förmåga?
A
B
C
A. Kött och/eller fet mat.      
B. Mat verkar inte påverka min koncentrationsförmåga.      
C. Frukt, grönsaker och spannmålsbaserade kolhydrater.      
       
Sömn      
46. Det finns många olika sorters sömnlöshet. En viss sorts sömnlöshet avhjälps genom att man behöver äta lite mat för att kunna somna om. Hur reagerar du?
A
B
C
A. Jag har sällan den sortens sömnproblem.      
B. Det händer att jag vaknar och känner att jag måste äta något för att kunna somna om.      
C. Jag vaknar ofta upp och behöver äta något för att kunna somna om. Om jag äter lite innan jag går och lägger mig kan det hjälpa mig att sova bättre eller förkortar stunden jag är vaken.      
       
Diverse      
47. Vissa personer tål kaffe bra. Men som med allting handlar det om att inte dricka för mycket, för då kan det vara skadligt. Markera hur kaffe påverkar dig.
A
B
C
A. Jag tål kaffe väl (så länge jag inte dricker för mycket).      
B Jag kan både dricka kaffe eller vara utan det.      
C Jag klarar mig inte utan kaffe. Då blir jag nervös, skakig, hungrig, illamående.      
       
48. Om du tillhör de personer som aldrig känner sug efter särskild mat, kan du hoppa över den här frågan. Socker finns inte med här, eftersom det för de flesta personer är naturligt att tänka på något sött när de känner sig trötta. Här ska du fylla i annan typ av mat-sug.
A
B
C
A. Grönsaker, frukt, spannmålsprodukter (bröd, kex, flingor).      
B      
C Salt, fet mat som jordnötter, ost, potatischips, kött.      
       
49. Ingen gillar att bli biten av en insekt, men reaktionen kan variera. Vissa får en lätt reaktion av bettet, andra får stora utslag med klåda eller smärta som kan ta lång tid innan de försvinner. Hur påverkas du?
A
B
C
A. Jag får oftast lättare reaktioner som försvinner snabbt.      
B. Jag får normala reaktioner.      
C. Jag reagerar kraftigt med svullnad, smärta och klåda som kan ta lång tid innan de försvinner.      
       
50. Vi tänker inte ofta på om näsan är torr eller fuktig på insidan; det händer kanske bara då den är för torr eller för rinnig. Välj det alternativ som stämmer mest med hur du känner dig då du varken är sjuk eller påverkad av en allergisk reaktion.
A
B
C
A. Min näsa verkar ofta torr.      
B. Jag har aldrig märkt att min näsa skulle vara särskilt torr eller rinnig.      
C. Jag har ofta rinnig näsa.      
       
51. Potatis är gott och nyttigt på många sätt, men passar inte alla. Hur känner du inför potatis?
A
B
C
A. Jag tycker inte särskilt mycket om att äta potatis, eller äter inte alls potatis.      
B. Jag efterfrågar dem inte särskilt.      
C. Jag älskar potatis och kan äta dem varje dag.      
       
52. De flesta blir torra i munnen någon gång, det kan till exempel hända om vi känner oss nervösa för något; å andra sidan har vi också upplevt hur det kan vattnas i munnen på oss inför doften av en god middag. Välj det alternativ som bäst motsvarar din saliv.
A
B
C
A. Det händer ofta att jag känner mig torr i munnen.      
B. Jag har inte märkt att jag är varken torr eller har mycket saliv.      
C. Jag har ofta mycket saliv eller kan ha en tendens att drägla.